Rovdjursexperten med mera Hans Ring höll ett uppskattat anförande om uttrarna i Världen och Sverige lördagen den 12 oktober. Ca 25 medlemmar slöt upp på mötet. Hans Ring illustrerade sitt föredrag med närmare 100 bilder han tagit själv – ofta storartade bilder.
Det finns 14 utterarter på planeten, på alla kontinenter utom Antarktis. Vår svenska utter förekommer i stora delar av Eurasien och även Nordafrika. Det svenska beståndet var väldigt lågt på 1970/80 talet men har sedan dess sakta ökat. För närvarande finns det uppskattningsvis tretusen till fyratusen uttrar i Sverige.
Vi har utter i Likstammen och utterspår i form av små doftmarkeringar kan ses på för uttern strategiska ställen. Sådana doftmarkeringar är till för att djuren skall kunna kommunicera med varandra. Efter föredraget bjöd föreningen på kaffe med kanelbulle.
 
Det kan påpekas att föreningen hade en uttergrupp som startades för ca 10 år sedan. På hemsidan under ”Projekt” finns en redogörelse för exkursioner som uttergruppen genomfört i Likstammen och Vedaån, samt en slutrapport från projektet.  

29 september samlades 9 miljövänner som fått dispens från högmässan (övriga medlemmar förväntas ha varit i kyrkan) vid Grindvik för att under Hans Rydbergs kunniga  ledning traska runt i svampskogen.
Den torra sensommaren och förhösten visade sig ha påverkat svamparnas numerär högst påtagligt, så fulla svampkorgar lös med sin frånvaro. Däremot såg Hans till att vi hade huvudena fulla av mykologisk klokskap. Till exempel att kantarellen är en giftsvamp tills den tillagas, att vi har 100 olika soppar varav 3 är oätliga, samt att de blå-lila fläckarna på blåbärsblade de facto är Sveriges vanligaste svamp (Leptosphaerulina myrtillina). 
Trots att mängden svampar lämnade en del övrigt att önska kunde vi inte klaga på antalet arter, vi hittade ett drygt 30-tal arter som artbestämdes av Hans och som finns redovisade nedan. Noterbart är att vi spräckte "kommunnollan" för senapsfränskivling.
Förutom svampar noterades även transträck, havsörn och vippärt (se bild)

"Här är (nästan) alla arter vi hittade vid Grindvik under söndagens exkursion. Ett par kunde jag inte få namn på, bl.a. en kremla med gulaktig fot (under arbete). Den svamp som i början fick det felaktiga ”arbets”namnet bleksporig spindling, visade sig vid närmare analys vara senapsfrän-skivling, inte tidigare känd från Gnesta kommun.
Med vänlig hälsning Hans Rydberg"

björksopp
aspsopp
vitfotad aspsopp
sammetssopp
vinkremla
mild kamkremla
klubbtrattskivling
rynkhätta
klibbhätta
kantspindling
mjölskivling
narrkantarell
stolt fjällskivling
blek nagelskivling
björkticka
fnöskticka
luktticka
violtagging
Leptosphaerulina myrtillina
klibbticka
sommarticka
ängschampinjon
skogsriska
ametistskivling
tagelbrosking
ekmusseron
rättikmusseron
tegelröd slöjskivling
röd flugsvamp
tårfränskivling
skörkremla
tallticka
senapsfränskivling

I det senaste medlemsbrevet nämnde ordförande Olof Lindén att några medlemmar hört av sig om att de upplevde att det var färre storlommar i sjön. Han efter frågade då också fler iakttagelser angående storlommarna, vilket resulterat i att ytterligare 9 medlemmar hört av sig. Dessvärre är alla samstämmiga om att storlommarna förefaller vara färre än vanligt.
En möjlig förklaring kan vara att häckningarna misslyckades i våras och att flera storlommar helt enkelt givit sig iväg tidigare än vanligt. 
Vårens Fiskgjuse- och storlommsinventering visade ungefär samma antal storlommar som tidigare år, dock med skillnaden att flera av dem simmade i par vid en tid då en av dem borde ruvat.

Den 17/8 samlades 23 förväntansfulla miljövänner vid Tovetorps forskningsstation för att under Heather Woods ledning söka efter fladdermöss. 
Heather skall i närtid lämna in sin doktorsavhandling gällande fladdermöss.
Under samlingen vid Tovetorp, där Heather gav en kort presentation om sig själv och sitt arbete, förärades vi med en "fly by" av kvällens första fladdermus. En förmodad dvärgpipistrell, en av de 19 arter som finns i Sverige. 12 av dessa 19 arter går att hitta i vårat område.
Efter samlingen begav sig hela följet till Torpesta kvarn för att med hjälp av ultraljudsmottagare försöka identifiera och artbestämma fladdermössen i området. Dessvärre visade det sig att, trots goda förutsättningar, så stod de horder av fladdermöss vi hoppats på inte att finna.
Vi avrundade kvällen vid 22:30 och kunde då räkna in ungefär 6-7 närkontakter av 3 olika arter, Dvärgpipistrell, stor brun fladdermus och en icke bestämd av fladdermus av släktet Myotis.

Ett varmt tack till Heather Woods!
 

Ett par exempel på ljudupplevelser under sommaren.
Det första är från Torpesta Näs där Stefan Silfverblad spelat in havsörnar, en vuxen och tre ungfåglar.
Den andra är tiggande hornuggleungar i allén vid Öster Malma.

Trevlig sommar!

Den 26 maj gick vi en vandring vid Grindviks äng, och betesmarkerna vid Stora Brandsbol.
I värme och alltmer sol vandrade vi i lövängar och öppna hagar, och beskådade en oerhört rik flora. Samtidigt sjöng svarthättor, ärtsångare och gärdsmyg, medan ett fiskgjuspar blev lite oroliga innan vi vände för att inte störa.
Vid fikat på ängen kom både en mindre guldvinge och en timmerman - en imponerande skalbagge - och förärade oss med besök!
Vi var åtta deltagare plus en glad hund, och hade en trevlig förmiddag.

/Hasse Berglund
 

Vi har glädjande nog fått in ett par rapporter gällande grod- och paddlek!

Stefan Silfverblad har rapporterat in förekomst av åkergrodor i viltvattnet vid Torpesta Näs.

Jan Dahlin ger följande rapport från Bodalen.
"Rapporterar just grodor till artdatabanken enligt ert mailförslag.
I viken nedanför Bodalen har det i alla år varit grodkonsert i några dygn runt den tionde april. Så även i år.
Både vanlig groda och vanlig padda konserterar.
De är dock omöjliga att räkna, eftersom dom döljer sig effektivt under vattnet.
Men av ljuden att döma är det absolut fler än tio grodor, och något färre paddor. Ganska stabilt genom åren.
Möjligen har jag också någon gång hört åkergroda, men det är tveksamt."

Jan har även en otacksam fladdermus i sin närhet.
"PS En fladdermus som övervintrat i min vinkällare flög ut just den 10 april. Den fina fladdermusholk som jag satt upp väljer den aldrig."
(Kan det vara brist på vin i fladdermusholken som gör att den föredrar källaren månne...?)

Olof Lindén rapporterade 1/4 (inget skämt) att Timmermoviken nu är isfri, samt att sädesärlan kommit till Timmermon.

SLU / Artdatabanken uppmanar alla att hjälpa till med att inventera groddjuren.
Vi bör ha minst 30 våtmarker inom Likstammens Naturrike. Dessutom hittar vi ofta groddjur vid sanka sjöstränder.
Artdatabanken ber oss besöka dessa områden för att försöka upptäcka grodor och salamandrar och lyssna om vi hör pågående grodlek. Gå till denna websida så ser ni hur ni bör göra och hur ni rapporterar:
https://www.artdatabanken.se/artdata-nyheter-kopior/2024/3/hjalp-oss-att-leta-groddjur/
Det vore bra om ni kopierar in oss (Olle Grönberg) på rapporterna så bygger vi upp vår gemensamma kunskap för Likstammens Naturrike.

Stadgeenligt årsmöte genomfördes 16/3.
Protokollet från årsmötet

Styrelse:
Olof Lindén (ordförande)
Cilla Kullberg
Brita Sundelin
Lars Wogel
Hasse Berglund
Olle Grönberg

Valberedning:
Stefan Silfverblad
Christina Bremfält
Robin Pettersson

Revisorer:
Jenny Alm
Ingemar Lindqvist

Likstammens Miljövänner har tilldelats Naturskyddsföreningens i Daga - Gnesta miljöpris "Sländan" för 2023 med följande motivering.

"Föreningen Likstammens vänner har under mer än tio år vårdat och värnat sjön Likstammen och dess omgivningar. Genom olika kampanjer och projekt har föreningen bland annat förmått markägaren Holmens skog att skydda den äldre skogen kring sjön, kartlagt miljögifter i Likstammen samt bedrivit slåtter av ängsmarken vid Grindviks kvarn. Föreningen har dessutom genom vandringar och föredrag spridit kunskap om områdets flora och fauna och inspirerat många att besöka sjön och bekanta sig med områdets skyddsvärda natur. Föreningen har också engagerat sig i ärendet som gäller den planerade bergtäkten vid Stora Lundby och lämnat eit knivskarpt yttrande som borde mana till eftertanke."


Cilla Kullberg och Olle Grönberg tog emot priset som representanter för LMV vid Naturskyddsföreningens i Daga - Gnesta årsmöte den 20/3. där det också gavs tillfälle att presentera vår fina förening för årsmötesdeltagarna.

Priset består dels av ett diplom, och dels ett penningpris som kommer att användas till natur- och miljövårdens fromma

Ett ödmjukt, varmt och hjärtligt tack till Naturskyddsföreningen i Daga - Gnesta från Likstammens Miljövänner för den hedersamma utmärkelsen!
 

Hjärtligt tack till Cilla för att du delar med dig av bilder från vårens ankomst.

"Fin men kall och blåsig eftermiddag idag vid Gubbängsudden: Isen håller på att gå upp och 4 havsörnar i sikte över vindskyddet (se bild, de syns alla 4 på första bilden)"
 

Den 17/2 höll Nils Ljunggren från Sportfiskarna föredrag om "Fiskeglädje och fiskevård", en tilldragelse som lockade ett 30-tal miljövänner till aulan på Tovetorp.

Sportfiskarna – Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund är en drygt 100 år gammal organisation med 72 000 medlemmar, 70 fast anställda,  5 regioner och 11 kontor. Förening torde dock kunna växa en hel del då ca 1,6 miljoner svenskar fiskar.
Sportfiskarna arbetar för hållbart fiske i frisk vatten
 
Sörmlandskontoret där Nils och Viktor arbetar har 16 anställda. De jobbar mycket  med restaureringsprojekt, dvs man återställer vattendrag i landskapet. Av de våtmarker som fanns i början av 1900-talet är nu 70-90% utdikade. Dessutom har man kulverterat (täckdikat), rätat bäckar och åar, något som fått till följd att den biologisk mångfalden tagit stor skada.
Att ställa sakernas ordning till rätta igen är oftast något som tar lång tid, bland annat på grund av uråldrig lagstiftning (från förra sekelskiftet) som prioriterade direkt ekonomisk nytta, svårigheter att hitta finansiering och ibland även trångsynta markägare.  

Ett annat problem som Sportfiskarna är engagerade för att så långt möjligt råda bot på är små, ofta olönsamma, vattenkraftverk. I Sverige finns ca. 2000 vattenkraftverk, utav dem räknas ca. 1660 som små. De små vattenkraftverken utgör alltså 83% av alla vattenkraftverk, men producerar endast 0,7% av den vattenkraftsproducerade elen.
Ett lysande exempel på resultatet av detta arbete är Nyköpingsån, där 4 av 5 kraftverk kommer att försvinna och vid det 5:e kommer att ordnas så att fisk kan vandra fritt förbi. Detta kommer att ge möjlighet för lax, öring, ål med flera att vandra upp i det stora avrinningsområdet, över 3600 km2 (betydligt större än hela Gotland).
 
Man har också pedagogisk verksamhet, dvs man introducerar skolbarn till livet under vattenytan. ”Skolbäcken” kallas arbetet.
 
Trofiska kaskadeffekter uppstår när topp-predatorer fiskas upp. Som ett resultat ser vi nu i Östersjön att spiggen har tagit över och dominerar kustvattnet – nu minst 10 ggr vanligare än för 25 år sedan. Spiggen äter ägg och yngel av gädda, abborre, sill, med mera.
 
Hjärtligt tack till NIls Ljungren!
 

Den 20/1 anordnades viltspårning under Alf Lettesjös ledning. Trots prognos från SMHI om tvåsiffriga minusgrader behagade kung Bore hålla sig i skinnet. Spårpatrullen bestående av Alf och Henrik Lettesjö, Bertil Fransson och Olle Grönberg hade en trevlig förmiddag i endast -8 grader.
Snöns beskaffenhet var inte optimal för spårning men patrullen kan trots detta rapportera spår från dovhjort, vildsvin, räv, hare, ekorre och möss. Utöver spår från fyrfota djur obseverades även en gammal havsörn, uppskattningsvis 4 korpar, några nötveckor och talgoxar.