Lördagen den 13/11 samlades ett 30-tal medlemmar i Tovetorps ”skrivarstuga” för att lyssna till ett föredrag av kvartärgeologen Jan Risberg. Han inledde med att berätta om sitt senaste uppdrag att kartlägga sträckningen för den planerade Ostlänken från Järna till Linköping. Järnvägen är tänkt att tangera området söder om Likstammen, nära Tystberga, med en längd av 150 km. Det kommer att bl.a. byggas 200 broar och 30 tunnlar.
Med utgångspunkt från denna kartläggning fick vi en inblick i hur en geolog arbetar och hur vårt landskap har formats av de senaste inlandsisarna. En överblick visade att  Sörmland domineras av ett så kallat sprickdalslandskap, söderut finns Kolmården med sitt skogslandskap och i Norrköping öppnar sig slättlandskapet. Han berättade att man genom att borra i mossar kan få upp borrkärnor som efter analys ger en bild av det tidigare landskapet. Denna Paleoekologi visar att det efter istiden först var ett öppet landskap, som bestod av ökande mängd lövträd för att sakta till idag domineras av barrträd.
Inlandsisen lämnade fyra stadier av Östersjön efter sig; Baltiska issjön, Yoldihavet, Ancylussjön och Litorinahavet. Jan berättade om hur hela vårt område kring Likstammen låg under vatten när isen dragit sig tillbaka för ca 11000 år sedan. Hela tiden pågick (pågår) en förändring av Östersjöns strandlinje, något han kallar strandförskjutning. Detta påverkas av att landet å ena sidan höjs efter att trycket från isen lättar (Isostasi) och å andra sidan att havsytan höjs (Eustasi) när isen smälter.
Med hjälp av olika kartor fick vi se hur vårt område sakta rest sig ur issjön och hur  avlagring av lera på botten bildats för att så småningom lämnas på land. En karta som Jan visade beskrev att endast de högsta höjderna i Sörmland, de som idag är mer än 130 – 150 meter över havet, har befunnit sig över issjöns yta och resten har varit havsbotten. Han berättade att landhöjningen (strandförskjutningen) idag är 3 – 4 mm/år längs Sörmlands kust. I Skåne och vid Nordkap har den avstannat.
Som avslutning visade Jan olika kartor över Likstammenområdets berggrund, jordarter, torvmarker och isräfflor.
Efter all denna mycket intressanta information tackade Katarina vår gäst med den traditionella gåvan, samling av nektar förpackad i en burk honung.
 
För dem som önskar fördjupa sig ytterligare eller bara kolla strandlinjen rekommenderas:
https://apps.sgu.se/kartgenerator/maporder_sv.html (Upphör 2021-12-01)
https://apps.sgu.se/kartvisare/ (Ersätter kartgeneratorn)

Etapp 8 av Likstammen runt, från Axala till Fräkenvassen den 16/10, under ledning av Mats och Ylva Persson avnjöts av 20-talet miljövänner.
Under den trevliga men stundtals krävande vandringen bjöds det på  information om Likstammen och Axala i allmänhet och Fräkenvassen i synnerhet. Bland annat berördes timmerflottningen på Likstammen där timret togs upp vid ”Spelet” i Axala för vidare transport med järnväg till Båven och vidare till sågverket i Sparreholm. Vi blev även förevisade ”Skruven” som användes för att pumpa bort vatten från låglänt jordbruksmark då Likstammens vatten stod högt.
Mats och Ylva berättade självklart också om Fräkenvassen, både om gårdens historia och den nuvarande driften. Den i det närmaste lagstadgade fikapausen, ett fantastiskt fint höstväder och ett par havsörnar bidrog till att fullända vandringen.

Ett varmt tack till Mats och Ylva för en intressant och trevlig vandring!
 

Ett femtontal miljövänner träffades 25/9 vid Klippan, Öster Malma, för att njuta höstvädret och genomföra etapp 7 av Likstammen runt. Under Olle Grönbergs ledning gick vandringen längs med sjökanten från Klippan till Badberget vid Bruket där vi vände och tog oss tillbaka till bilarna genom den gamla kohagen. Frekventa stopp fylldes med berättelser om allt från brännvin, talltickor, häckande fiskgjusar, öarna i sjön till förädiska lämningar från forna tiders flottning, sjöns sista yrkesfiskare, Likstammens enda färja och grävlinggryt.

Tusen tack till Karin Bååthe och Agnetha Pettersson för bilderna!

Den 28/8 samlades ett 20-tal miljövänner vid Öster Malma för att under Heather Woods delta i International Bat Night, en världsomspännande begivenhet för fladdermusälskare.
Kvällen började med att Heather gav en kort rekapitulation av den föreläsning hon höll i april gällande fladdermössens göranden och låtanden. Fladdermusen är ett av de mest artrika däggdjuren på vår planet med ungefär 1400 arter, 19 av dessa finns i Sverige vilket gör dem till det artrikaste däggdjuret hos oss. Vi fick också de olika detektionsmetoder som står till buds, med tillhörande tekisk utrustning, presenterad för oss. När den teoretiska delen var avklarad och skymingen började sänka sig började vi strosa runt i omgivningarna för att med detektorernas hjälp få höra fladdermöss. Tyvärr infaller International Bat Night ganska sent på den svenska säsongen så vid Öster Malma var dessvärre utdelningen mager, sålunda omgrupperade vi till Torpesta kvarn i hopp om bättre lycka, en satsning som visade sig lyckosam. Efter någon timme vid Torpesta kvarn och Viktoriasjön hade vi detekterat 4 arter och dessutom en osäker detektering. De arter vi hörde var Dvärgpipistrell, Större brun fladdermus, Nordfladdermus och Vattenfladdermus, den osäkra detekteringen var möjligen en Brun långörad fladdermus.

Hjärtligt tack till Heather Wood för en synnerligen intressant kväll!