Åsa-Lisa Linnman observerade den 14/5 en skogsmård. Hon skriver: Vi observerade från köksfönstret på Skimragården hur en skogsmård i maklig takt sökte efter något ätbart längs stranden av "Lilla Viltvattnet" i Timmermons Naturreservat .
 

Rovdjursföreningens Niclas Amloh besökte Miljövännerna lördagen den 11 maj för att redogöra för populationsstatus och trender vad gäller och Sörmlands rovdjur. Niclas fokuserade sitt anförande på vargen men berörde också de andra stora rovdjuren. Det finns tre kända varg-revir i Sörmland och det mest kända är Sjunda-reviret norr om Gnestad. Niclas berättade om hur reproduktionen av vargen skett i Sjunda och det närliggande Ärla-reviret sedan 2014. Han berättade bland annat om hur valparna spridit sig, problemen med slagningar (angrepp på får) och inavel. I vår del av Sverige är reviren relativt små, typ ca 500 km2, medan de i Dalarna är minst dubbelt så stora. Ett revir väljs av en tik som etablerar sig och inväntar en vandrande hane. Vissa varg-individer lever utan att “besvära” människan och angriper aldrig får och hundar medan andra individer är mera besvärliga. I Sverige som helhet var populationen ca 305 vargar (43 revir) före jakten 2018/19. Man räknar med att ca 20 individer sköts. Vad gäller lodjur så fick vi veta att man anser att vi har ca 1,5 föryngringar i D-län (en i trakten av Bettna och en i norr – delad med Stockholm). Lodjursbeståndet i Sörmland har gått ner de senaste åren men en uppgång har skett i Östergötland. Vad gäller de övriga fyra stora förutsåg Niclas att vi inom 5-10 års tid kommer att ha både björn och kanske även järv i våra trakter. Niclas tackades varmt för ett informativt anförande.    

Olof Lindén skriver: Uttern hittad den 15 april, kl 13.00 på E4 påkörd ca 800 m norr om påfarten vid Lästringe Kyrka (norrgående). Ett vattendrag rinner genom vägbanken från västra sidan om E4 till östra sidan ner till Fårsjön vid Gärdesta. Djuret lämnat till polisen i Eskilstuna.

Hans Ring fyller i: Så bedrövligt tråkigt. Detta är den fjärde uttern som är överkörd i detta område på ett år. De tre tidigare var alla handjur. Och det är det stora bekymret att när uttrarna har passerat Fårsjön finns inget vattendrag som uttern kan utnyttja. De simmar inte genom trummor utan söker sig upp på land för att ta sig till närmsta vattendrag, upp mot sjöarna söder om Gnesta.
 

Miljövännerna träffades den 13 april i aulan på Tovetorps forskningsstation. Träffen inleddes med ett par anföranden av representanter från länsstyrelsen under temat ängs- och betesmarker samt våtmarker. Ulrika Hägertorp, Malin Almquist samt Ingrid Franzen redogjorde för arbetet med hur dessa värdefulla områden kan skyddas och också restaureras. Ytan ängs- och betesmark i Sverige har minskat dramatiskt. 1850 fanns 2 miljoner hektar sådana marker, idag finns bara ca 400,000 kvar. I Sörmland finns ca 17,000 hektar naturbetesmark och endast 400 hektar av de mest värdefulla nämligen slåtterängar. Kring Likstammen har många värdefulla ängar och hagar blivit granplanteringar de senaste hundra åren. Vad gäller våtmarker är utvecklingen densamma: i Sverige har 75% av alla våtmarker påverkats av dikningar och 90% av slättlandskapets våtmarker har försvunnit. Genom olika insatser bland annat via länsstyrelsen görs nu en rad försök att skydda och restaurera såväl ängsbeten och slåtterängar som våtmarker.      

Efter kaffe och bulle följde Likstammens Miljövänners årsmöte vilket följde stadgarna. Nämnas bör att styrelsens beviljades ansvarsfrihet och omvaldes. Dessutom godkändes styrelsens framställan att föreningens stadgar som talar om “Likstammens avrinningsområde” ändras till “Likstammens Naturrike” och att Likstammens Naturrike är föreningens huvudsakliga intresseområde där föreningens arbete bör koncentreras..

Den 25/4 utförde Holmen skog en 10 ha stor naturvårdsbränning vid Grundsdal (nordöstra Likstammen). Här nedan kan ni se lite bilder drån bränningen och efteråt. Fotograf: Johan Njunjes (Holmen skog)