Den 17/3 meddelade Mark- och miljödomstolen att Holmens överklagande av Länsstyrelsen beslut att inte tillåta bergtäkten vid Tängslinge avslås. Holmen har möjlighet att överklaga, men om de kommer att göra det eller inte är ännu inte känt. Vi återkommer med mer information när sådan finns.

Läs hela inlägget »

Den 15/2 hade föreningen finfrämmande från grannsjön. Mats Gärling, livlång Båven-konnessör tillika författare av bland annat boken "Båven - Insjö i förändring".

Mats levandegjorde Båven för församlingen  dels genom att visa sina egna målningar och illustrationer, och dels genom initierade och intressanta berättelser om torp, gårdar, herresäten och de människor som levt runt sjön.
Det transporterades stora mängder timmer på Båven fram till 1947, detta inte minst med hjälp av järnvägen mellan Axala och Klippan, där "Putte" drog timmerlass som sedan bogserades vidare till Sparreholm med ångbåt.

Båven har precis som många andra sjöar förändrats genom åren, desvärre inte till det bättre. Siktdjupet har minskat, algblomning förekommer rikligt i de delar av sjön med sparsam genomströmning, antalet fiskgjusar har nästan halverats på 50 år.

Trots att Båven är stadd i förändring finns en rik fauna, både under och över ytan. Mest känd är sjön kanske för att hålla mal, men även bra bestånd av gös, braxen och inte minst signalkräftor. Ovan ytan kan man med lite tur få se både lärk- och pilgrimsfalk, havsörn och trots att de minskat även fiskgjuse. Under höstarna kommer stora mängder storskarv för att fiska, dock finns ingen häckning av storskarv i Båven.

Hjärtligt tack till Mats för ett intressant föredrag!

Fakta:
Yta: 6728 ha
Strandlinje: ca. 25 mil
Medeldjup: 9,4 m
Max. djup: 53 m.
Antal öar: ca. 150

 

Läs hela inlägget »

Stefan Silfverblad rapporterar om årets första grågås som flög förbi Torpesta Näs 31/1.

Läs hela inlägget »

 Den 16/12 meddelades att Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen avslagit Holmen Bergprodukter AB’s ansökan om att anlägga en bergtäkt vid Gnesta-Lundby ca 1 km från Likstammens nordöstliga vik (Karlsvik).
Föreningen har yttrat sig i frågan vid flera tillfällen, liksom de boende i området genom det så kallade Gnestaberget. Vi får se nu om beslutet överklagas av Holmen Bergprodukter AB, men vi har i alla fall vunnit första ronden.

Med denna goda nyhet är det bara att säga God Jul och Gott Nytt År.

Läs hela inlägget »

Till det öronbedövande jublet från 30-talet tillresta miljövänner gjorde dagens föredragshållare Hasse Berglund entré. Öronbedövande var kanske att ta i, men lite applåder blev det.
Efter sedvanligt tekniskt debacle inledde Hasse sitt föredrag om Galapagos i all sin prakt (inte Hasses utan Galapagos), vi fick ta del av berättelser och bilder från de 6 resor Hasse som reseledare företagit till Galapagos.
Galapagos är ett veritabelt paradis för biologer, geologer och genetiker. Galapagos består av vulkanöar uppbyggda av magma som tryckts upp mellan tektoniska plattor på samma sätt som Hawaii. Ögruppen är belägen ca. 120 mil väster om Ecuador och har en rik fågelfauna medan floran och däggdjursfaunan är mer sparsmakad. Landdäggdjuren representeras av 4 musarter, 2 fladdermusarter medan haven dräller av sjölejon, valar, delfiner och sälar.
Många, främst fågelarter, är endemiska, d.v.s. de finns endast på Galapagos, i vissa fall till och med begränsade till enstaka öar. Dessa är inte endast av intresse för biologer och ornitologer, utan även genetiker finner dem högst intressanta. De ger möjligheter till studier i arters uppkomst och utveckling, i vissa fall även avveckling.
En som la pannan i djupa veck under och efter sitt 3 veckor långa besök på Galapagos på 1830-talet var Charles Darwin. Han förundrades över skillnaderna mellan härmtrastar på de olika öarna, detta ledde sedermera till publiceringen av ”Arternas uppkomst”. I denna diskuterar även Charles förekomsten av sinsemellan tämligen olika så kallade “Darwinfinkar” (idag kategoriserade som “Darwintangaror”), vilka vi visades många exempel på.
Samtidigt som Darwin knatade runt och tittade på härmtrastar kravlade en ung landsköldpadda, lyckligt ovetande om sitt öde, omkring på ön Pinto. Medan Darwin reste hem, grubblade, publicerade sin bok och slutligen dog fortsatte vår sköldpadda oförtrutet att kravla runt, han fortfor med detta fram till 1971. Getter hade förstört Pinto till den grad att vår sköldpadda var den siste överlevaren av sin art, man fann då för gott att flytta honom till Charles Darwin Research Station på ön Santa Cruz. Lonesome George, som han kom att kallas, levde på stationen fram till sin död 2012. Sug på den du Darwin!
Övningen avslutades med inmundigande av glögg, pepparkakor och saffransskorpor.

Hjärtligt tack till Hasse Berglund för ett intressant och underhållande föredrag!
 

  • Espanola Mockingbird - en pigg gynnare som inspirerade Darwin till evolutionsteorin.
  • Jättesköldpadda som betar gräs i det vilda på Santa Cruz
  • Medium Ground Finch - en av Darwinfinkarna
  • Får jag bjuda upp till dans? Den blåfotade sulan visar upp sig i all sin glans!
Läs hela inlägget »

Nyhetsarkiv