Närmare 40 miljövänner slöt upp för att lyssna på Markus Södling som arbetar som vilthandläggaren på Länsstyrelsen.
Temat för Markus presentation var ”Rovdjuren i Sörmland”. Markus berättade om sitt arbete med att inventera varg och hur förvaltningen av de stora rovdjuren är tänkt att fungera i landet i stort.
Sverige är indelat i 3 ”förvaltningsområden”, det norra som i stort sett utgörs av 50% av landets yta, det mellersta som utgörs av Dalarna, Bergslagen, Uppland och Värmland, samt det södra dit Sörmland hör. De allra flesta vargreviren finns i det mellersta förvaltningsområdet. I det norra finns inga på grund av att denna yta är renbetesland.
I Sörmland med omgivande län finns fem revir vilka har reproduktion: Sjunda och Ärla (som är kända sedan gammalt), samt de nytillkomna Gryten, Älgmossen och Ulva. Markus berörde också lodjuren. Vi har 6 lodjursrevir i Sörmland med kringliggande landskap. Totalt i Sverige uppskattas att vi har ca 1,500 lodjur. Markus höll ett inspirerande och instruktivt föredrag och han avtackades, bland annat med ost från Onsberga Gård, kravmärkt förstås.
Foto: Länsstyrelsen i Södermanland
"Igår kväll träffade vi på en berguv som satt på en hare vid vägen nära Timmermon. Den tittade rakt in i bilen innan den lämnade bytet. Ett par minuter senare passerade även en kattuggla i strålkastarljuset.
Kattugglorna är ovanligt aktiva och ljudliga denna vinter, vi har minst 3 stycken som hoar runt Torpesta. Vi hör dem ofta på kvällarna, och ibland även på morgonen sedan i december."
Olof Lindén bidrar med bilden på den avbrutna uvmiddagen.
Ett 30-tal Miljövänner träffades den 28 januari på Tovetorp för att lyssna till Professor Sture Hansson som redogjorde för skarvarnas matvanor och hur mycket fisk som skarvar och andra sjöfåglar, sälar, och människor konsumerar. Han jämförde med det av människor bedrivna fisket, samt med säl, skrakar och grisslor. Skarven är utan tveka en mycket stor predator på fisk i skärgårdar och sjöar – forskningen visar att man kan exempelvis uppskatta att skarvarna konsumerar minst lika mycket abborre som fångas av människor. Den skarv som häckar i Östersjön är mellanskarven (Phalacrocorax carbo sinensis) men huruvida denna art är att betrakta som införd från Ostasien eller om den alltid funnits i våra trakter fast långt mera sällsynt är experterna oeniga om. Genetiska studier behöver genomföras för att klarlägga den hos oss numera så vanliga skarvens ursprung. Sture Hansson berättade att många tusen skarvar som sommartid håller till i Bottenviken och Bottenhavet migrerar söderut under vintern och tillbaka på våren och vid dessa migrationer kan särskilt stora mängder fåglar ses hos oss. Möjligen är det dessa fåglar som besöker Likstammen – något som vi numera kan observera regelbundet under september-oktober då många hundra skarvar fiskar i vår sjö.
Tack till Cilla Kullberg och Olof Lindén som delar med sig av fina bilder från vår vackra sjö när den stillar sig till vintervila.
