Ett 30-tal Miljövänner träffades den 28 januari på Tovetorp för att lyssna till Professor Sture Hansson som redogjorde för skarvarnas matvanor och hur mycket fisk som skarvar och andra sjöfåglar, sälar, och människor konsumerar. Han jämförde med det av människor bedrivna fisket, samt med säl, skrakar och grisslor. Skarven är utan tveka en mycket stor predator på fisk i skärgårdar och sjöar – forskningen visar att man kan exempelvis uppskatta att skarvarna konsumerar minst lika mycket abborre som fångas av människor. Den skarv som häckar i Östersjön är mellanskarven (Phalacrocorax carbo sinensis) men huruvida denna art är att betrakta som införd från Ostasien eller om den alltid funnits i våra trakter fast långt mera sällsynt är experterna oeniga om. Genetiska studier behöver genomföras för att klarlägga den hos oss numera så vanliga skarvens ursprung. Sture Hansson berättade att många tusen skarvar som sommartid håller till i Bottenviken och Bottenhavet migrerar söderut under vintern och tillbaka på våren och vid dessa migrationer kan särskilt stora mängder fåglar ses hos oss. Möjligen är det dessa fåglar som besöker Likstammen – något som vi numera kan observera regelbundet under september-oktober då många hundra skarvar fiskar i vår sjö.

Läs hela inlägget »

Tack till Cilla Kullberg och Olof Lindén som delar med sig av fina bilder från vår vackra sjö när den stillar sig till vintervila.

Läs hela inlägget »

Närmare 40 Miljövänner mötte upp den 12 november på Tovetorps
Forskningsstation, anledningen var att Henrik Ekman bjudits in att föreläsa.

Efter de obligatoriska tekniska problemen, som löstes när den kritiska massan av experter uppnåtts, tog Henrik med oss på en resa från "tyst vår till het sommar".

Henrik som arbetar på SVT Naturredaktionen, är biolog, författare med mera, pratade om svensk miljöhistoria, hur han själv som barn via Fältbiologerna kom att
växa upp med den växande medvetenheten kring miljögifter, övergödning,
skogsbesprutning och klimatfrågan. Många av åhörarna nickade instämmande
när de med hjälp av Henriks ord och bilder själva mindes hur det var när
gulsparv och örnar försvann, sjöar och Östersjön blommade, problemen med
hormoslyr etcetera. Henriks anförande var emellertid också hoppingivande då han
påpekade att många av de akuta miljöproblem som vi ställts inför de senaste
50–60 åren ju faktiskt har hanterats på ett bra sett och mer eller mindre
lösts.

I samband med Föreläsningen delades även Likstammens Miljövänners miljövårdspris ut, priset tilldelades Stefan Silfverblad för hans engagemang för naturvården i Likstammens naturrike. Stefan har bland annat genomfört inventering för ”Blå-grön målklassning” av Likstammens avrinningsområde, och tillsammans med Sven Jakobsson, drivit Vedaåprojektet. I sitt tack nämnde Stefan Mats Berglund, Veda, som satt av 220 ha gammal skog för Naturreservat Stocksund.

Likstammens Miljövänner riktar ett varmt och hjärtligt tack till både Henrik och Stefan!
 

Läs hela inlägget »

Nu har Olof Lindén varit i fotograferingstagen igen. Tack Olof!

Läs hela inlägget »

På grund av svårforcerad terräng och potentiellt  folkilskna kreatur tvangs vi planera om den tionde etappen av Likstammen runt, istället för Bodalen till Baggebol blev det en variant av den första etappen från Baggebol till Stocksund.
Morgonens gråtrista väder blåstes bokstavligen bort och lagom till vandringens start sken solen från en i stort sett klarblå himmel, något som tacksamt togs emot av de 8 som slutit upp, samt den fjällvråk vi hade turen att få se.
Under vandringen avhandlades allt från världsläget via en hel del lokala trivialiteter, oftast med koppling till de hus och stugor som passerades, till granbarkborrar och deras härjningar.
Fika avnjöts vid Stocksund där ytterligare djuplodande omvärldsanalyser smögs in mellan tuggorna. Olof Lindén tog även en lite längre paus i ätandet då han berättade om de lindar vi för stunden satt alldeles intill. Linden (inte Lindén) klarar inte att föröka sig via frösådd på våra breddgrader utan är hänvisad till att sprida sig via rotskott, detta ger vid handen att de lindar vi ser i våra marker idag i princip är samma träd som växte här på bronsåldern.

Läs hela inlägget »

Nyhetsarkiv