2021
Lördagen den 13/11 samlades ett 30-tal medlemmar i Tovetorps ”skrivarstuga” för att lyssna till ett föredrag av kvartärgeologen Jan Risberg. Han inledde med att berätta om sitt senaste uppdrag att kartlägga sträckningen för den planerade Ostlänken från Järna till Linköping. Järnvägen är tänkt att tangera området söder om Likstammen, nära Tystberga, med en längd av 150 km. Det kommer att bl.a. byggas 200 broar och 30 tunnlar.
Med utgångspunkt från denna kartläggning fick vi en inblick i hur en geolog arbetar och hur vårt landskap har formats av de senaste inlandsisarna. En överblick visade att Sörmland domineras av ett så kallat sprickdalslandskap, söderut finns Kolmården med sitt skogslandskap och i Norrköping öppnar sig slättlandskapet. Han berättade att man genom att borra i mossar kan få upp borrkärnor som efter analys ger en bild av det tidigare landskapet. Denna Paleoekologi visar att det efter istiden först var ett öppet landskap, som bestod av ökande mängd lövträd för att sakta till idag domineras av barrträd.
Inlandsisen lämnade fyra stadier av Östersjön efter sig; Baltiska issjön, Yoldihavet, Ancylussjön och Litorinahavet. Jan berättade om hur hela vårt område kring Likstammen låg under vatten när isen dragit sig tillbaka för ca 11000 år sedan. Hela tiden pågick (pågår) en förändring av Östersjöns strandlinje, något han kallar strandförskjutning. Detta påverkas av att landet å ena sidan höjs efter att trycket från isen lättar (Isostasi) och å andra sidan att havsytan höjs (Eustasi) när isen smälter.
Med hjälp av olika kartor fick vi se hur vårt område sakta rest sig ur issjön och hur avlagring av lera på botten bildats för att så småningom lämnas på land. En karta som Jan visade beskrev att endast de högsta höjderna i Sörmland, de som idag är mer än 130 – 150 meter över havet, har befunnit sig över issjöns yta och resten har varit havsbotten. Han berättade att landhöjningen (strandförskjutningen) idag är 3 – 4 mm/år längs Sörmlands kust. I Skåne och vid Nordkap har den avstannat.
Som avslutning visade Jan olika kartor över Likstammenområdets berggrund, jordarter, torvmarker och isräfflor.
Efter all denna mycket intressanta information tackade Katarina vår gäst med den traditionella gåvan, samling av nektar förpackad i en burk honung.
För dem som önskar fördjupa sig ytterligare eller bara kolla strandlinjen rekommenderas:
https://apps.sgu.se/kartgenerator/maporder_sv.html (Upphör 2021-12-01)
https://apps.sgu.se/kartvisare/ (Ersätter kartgeneratorn)
Etapp 8 av Likstammen runt, från Axala till Fräkenvassen den 16/10, under ledning av Mats och Ylva Persson avnjöts av 20-talet miljövänner.
Under den trevliga men stundtals krävande vandringen bjöds det på information om Likstammen och Axala i allmänhet och Fräkenvassen i synnerhet. Bland annat berördes timmerflottningen på Likstammen där timret togs upp vid ”Spelet” i Axala för vidare transport med järnväg till Båven och vidare till sågverket i Sparreholm. Vi blev även förevisade ”Skruven” som användes för att pumpa bort vatten från låglänt jordbruksmark då Likstammens vatten stod högt.
Mats och Ylva berättade självklart också om Fräkenvassen, både om gårdens historia och den nuvarande driften. Den i det närmaste lagstadgade fikapausen, ett fantastiskt fint höstväder och ett par havsörnar bidrog till att fullända vandringen.
Ett varmt tack till Mats och Ylva för en intressant och trevlig vandring!
Ett femtontal miljövänner träffades 25/9 vid Klippan, Öster Malma, för att njuta höstvädret och genomföra etapp 7 av Likstammen runt. Under Olle Grönbergs ledning gick vandringen längs med sjökanten från Klippan till Badberget vid Bruket där vi vände och tog oss tillbaka till bilarna genom den gamla kohagen. Frekventa stopp fylldes med berättelser om allt från brännvin, talltickor, häckande fiskgjusar, öarna i sjön till förädiska lämningar från forna tiders flottning, sjöns sista yrkesfiskare, Likstammens enda färja och grävlinggryt.
Tusen tack till Karin Bååthe och Agnetha Pettersson för bilderna!
Den 28/8 samlades ett 20-tal miljövänner vid Öster Malma för att under Heather Woods delta i International Bat Night, en världsomspännande begivenhet för fladdermusälskare.
Kvällen började med att Heather gav en kort rekapitulation av den föreläsning hon höll i april gällande fladdermössens göranden och låtanden. Fladdermusen är ett av de mest artrika däggdjuren på vår planet med ungefär 1400 arter, 19 av dessa finns i Sverige vilket gör dem till det artrikaste däggdjuret hos oss. Vi fick också de olika detektionsmetoder som står till buds, med tillhörande tekisk utrustning, presenterad för oss. När den teoretiska delen var avklarad och skymingen började sänka sig började vi strosa runt i omgivningarna för att med detektorernas hjälp få höra fladdermöss. Tyvärr infaller International Bat Night ganska sent på den svenska säsongen så vid Öster Malma var dessvärre utdelningen mager, sålunda omgrupperade vi till Torpesta kvarn i hopp om bättre lycka, en satsning som visade sig lyckosam. Efter någon timme vid Torpesta kvarn och Viktoriasjön hade vi detekterat 4 arter och dessutom en osäker detektering. De arter vi hörde var Dvärgpipistrell, Större brun fladdermus, Nordfladdermus och Vattenfladdermus, den osäkra detekteringen var möjligen en Brun långörad fladdermus.
Hjärtligt tack till Heather Wood för en synnerligen intressant kväll!
Föreningens Årsmöte för 2021 avnjöts av 22 medlemmar den 3:e juli vid Likstammens strand. Handlingarna från Årsmötet finns att läsa här
Efter en lång vinter och kylslagen vår kom äntligen lättnader i mynigheternas rekommendationer gällande aktiviteter under Covid-19, något ett 15-tal miljövänner passade på att njuta av då vi träffades 12/6 för etapp 6 i Likstammen runt. Vandringen gick längs den södra slingan av Holmens "Kunskapsskogen" med start vid "Entré Djupsundet. Slingan går i två häraden och man kan se spår av både naturvårdsbränning och flitiga bävrars gnagande. SMHI hade lovat uppehållsväder under vandringen, en utfästelse som de också höll, dessutom bistod de även med en stadig vind som gjorde att befarad blodsutgjutelse på grund av mygg i stort sett uteblev.
Varmt tack till Olof Lindén som ledde vandringen och Åsa Linnman som bistod med sakkunskap om vår natur.
Olof Lindén delar med sig av bilder av, den för stunden till älv uppgraderade, Wedaån samt en tillfällig våtmark vid Weda.
Agneta Norbeck delar generöst med sig av fantastiska bilder på sparvhök och stenknäck. Tusen tack!
Stort tack till Bengt Håkansson, hans fru Marie och bror Göran som låter oss ta del av bilder från fotozafari vid Torpesta kvarn.
Lördagen den 10 april genomfördes den framflyttade fladdermusföreläsningen ett femtontal förväntansfulla medlemmar anslöt via Zoom-länk för att höra Heather Wood berätta om fladdermössens liv och leverne. För lever gör de, fladdermöss kan bli så gamla som 15-20 år beroende på art. Detta till trots är samtliga 19 arter i Sverige mer eller mindre hotade (mest mer). Heather redogjorde också för sitt forskningsområde som fokuserar på nordfladdermusen. För att få in tillräckligt stora mängder data använder man sig av fladdermusintresserad allmänhet som rapporterar in observationer om fladdermuskolonier och födosök via BatMapper.
För er som inte hade möjlighet att se föreläsningen i realtid finns den att tillgå här på hemsidan. Allt material är på engelska. (Tänk på att inte sprida Heathers material utanför föreningen).
Länk till föreläsningen.
Länk till presentationen.
Tips för att främja fladdermöss.
Olof Lindén har skickat in bilder på en Stor vattensalamander från den nyanlagda våtmarken i Bodalshagen vid Timmermon.
Nja, troligtvis inte. Men det är en klen tröst för det sångsvanspar som funnits vid Timmermon under våren, för någon har ätit upp den ena svanen till middag och drivit den andra på flykten. Vilket rovdjur som fått sig ett skrovmål är inte klarlagt.
Nu har Länsstyrelsen genomfört nedtagning av de brakborredödade granarna i Tore grav som riskerat att falla på vägen, dessutom vekar Tore ha återuppstått.
Närmare 30 Miljövänner samlades vid Tovetorp kvällen den 13 mars för att lyssna på ugglor i Likstammens omgivningar.
Antalet deltagare var så stort att trafikproblem kunde befaras och en uppdelning i två grupper skedde, den ena ledd av Cilla Kullberg och den andra av Olle Grönberg. Det var nästan vindstilla och kvällen var därmed ganska idealisk för att lyssna på ugglor. Kvällens samlade observationer bestod av tre sparvugglor, framlockade vid Sidsjön, Fagermon och Lövnäs, fyra kattugglor, en vid Torpesta kvarn och tre vid Öster Malma, en av dessa flög rakt över gruppen. Tyvärr lyste berguven med sin frånvaro. Utöver ugglorna hördes sångsvan, trana, grågås, koltrast och morkulla.
Johan Zetterblad delar generöst med sig av lite "Iskallt" ögongodis från Vedaån.
https://youtu.be/BXTZkGXVrlY
Filmen är inspelad den 13 februari 2021 vid Norrstugan och uppströms, dvs. exakt samma ställe som Miljövännerna var på hösten 2020.
Hjärtligt tack Johan!
Varmt tack till Karin Reibring som hörsammat önskan om bilder till hemsidan!
Karin bjuder på bilder från nyårspaddling den 3:e januari.
Hjärtligt tack till Bengt Håkansson, Trosa, för fantastiska bilder av Torpesta kvarn i vinterskrud.
Ulla och Jan Dahlin har skickat in en bild från en promenad på Likstammen den 14/2. Bilden visar en uppsättning märkliga spår som vi hoppas få hjälp att identifiera.
"Förra veckan såg vi ett som vi tyckte mycket konstigt spår ute på isen på Likstammen.
Ulla tog kort som jag bifogar. Min svarta handske ligger bredvid spåret till höger – det är ganska stort!
Det kan inte vara gjort av människor på något sätt, det fanns inga anslutande spår varken i början eller slutet som kunde gjorts av människor."
All förslag på vad det kan tänkas vara som givit upphov till spåren är välkomna, maila dem till olle@oster-malma.se
Likstammen lägger sig och Kung Bore bistår med täcke...
Tack till Sven Jacobsson för bilderna (tagna med mindre än en veckas mellanrum).
Den 30 januari kl 10:00 samlades 19 tappra medlemmar vid Fagermons grustag i strålande sol och ca -10°C. Den senaste tidens rapporter om varg i området gjorde oss hoppfulla om möjligheten att få se spår av detta fantastiska djur! Under ledning av Alf Lettesjö tog vi oss fram i den 20 cm djupa nysnön längst skogsvägen från Fagermon, via Riset och tillbaka till grustaget. Det blev en härlig vandring på över 2 timmar, med en mysigt fikapaus i solen. Varje spår vi passerade blev noggrant examinerat, och tack vare Alfs eminenta guidning har vi lärt oss om hur man ser skillnad på dovhjort-, rådjur- och vildsvinspår. Förutom dessa arter såg vi även spår av räv, ekorre, skogsmus och hare. Det enda spår av släktet Canis vi såg var troligen från en eller flera domesticerade individer (typ tax av döma av tekniken att ’ploga’ sig fram i den djupa snön), och vi kan konstatera att deras vilda släktingar inte har rört sig i detta område under senaste dygnet. Vi stötte dessutom på att meståg med bla tofsmes, trädkrypare och svartmes som ivrigt letade mat i trädtopparna.
/Cilla Kullberg
Den 23 januari höll föreningen ett Coronasäkert medlemsmöte via plattformen Zoom, vad som avhandlades finns att läsa i Ordförandens rapport från tilldragelsen.
2021-01-23 Digitalt medlemsmöte.pdf
Det är söndag kväll och dags för veckans sista löprunda som ska bli ett längre pass på grus och skogsvägar. Det har börjat skymma så både pannlampa och reflexväst är en viktig del i utrustningen. Jag beger mig av i ett lugnt tempo på asfaltsvägen som snart tar mig in på grusvägen som leder mig vidare upp mot den fina idyllen Vreten. Det finns en viss spänning ju längre bort från bebodda hus jag kommer. Det har nyligen sets varg i närheten av där jag befinner mig just nu. Jag tycker att det känns extra speciellt då jag inte ser ett enda vilt även när jag passerar en utfodringsplats. Löpturen fortsätter förbi de gamla torpruinerna vid Lilla Fagermon och vidare mot grusvägen som passerar förbi Stora Fagermon. Fullmånen lyser även upp över trädtopparna och plötsligt hör jag kattugglans mäktiga läte strax innan jag kommer fram till Timmermons naturreservat. Jag försöker att vissla tillbaka men har svårt att få fram rätt ljud då jag är andfådd. Jag fortsätter igenom de vackra ekbackarna vid Timmermon och ser nu mitt första vilt, en hare springer lugnt vidare in i skogen och följs av ljuset från pannlampan. Nu har jag sprungit mer än halva rundan och passerar de stora gärdena innan Ökna ranch. Mycket av mörkret ersätts nu av ljusen från både hus och gårdar och strax är jag hemma och färdig med veckans sista träningspass. Frågan som består när jag var där mitt ute i skogen är om jag verkligen var helt ensam? Kanske vargen hade koll på mig, vem vet?
Förhoppningsvis blir året som ännu ligger i sin linda, med hjälp av en skvätt vaccin, fjolårets raka motsats. Trevliga möten med lik(stammen)asinnade, glada skratt och härliga upplevelser tillsammans.
I väntan på vaccin får vi dock "hålla i, hålla ut och hålla avstånd" och av den anledningen blir årets första aktivitet digital, för mer information se "Kommande aktiviteter".
Drönarfilmen från Vedaåprojektet finns nu tillgänglig för intresserade att ta del av på sidan för projektet. På grund av filstorleken är filmen uppdelad i tre delar.
/Styrelsen