2023
För er som av någon outgrundlig anledning missade Naturmorgon på P1 i lördags kan meddelas att ÅsaLisa Linnman medverkade, något som gjorde programmet än mer lyssningsvärt än vanligt.
"Konstnären och illustratören ÅsaLisa Linnmans kärlek till träden har lett henne på en resa ner i underjorden. Insikten att en spade skogsjord kan innehålla fler arter av mikrober än det finns växt- och djurarter i hela den tropiska regnskogen blev en ögonöppnare till hur viktig jorden är för hur hela skogen mår."
https://sverigesradio.se/avsnitt/fiskgjusarna-i-sjon-fegen-och-den-livsviktiga-underjorden
Det har upptäkts att det dessvärre är någon/några som har fällt gamla döda tallar på Biholmen. Detta är inte förenligt med vare sig med Allemansrätten eller strävan att bevara biologisk mångfald.
Dessa gamla tallar utgör, trots att de är döda, betydande naturvärden och skall lämnas i fred.
Om någon har kännedom om händelsen eller har sett liknande skadegörelse på andra ställen vid sjön är Styrelsen tacksam om ni hör av er.
I detta fall är pumpen belägen i Timmermoviken dit lommarna valt att förlägga en del av sommarsemestern.
Foto: Olof Lindén
En rapport från Torpesta Näs av Stefan Silfverblad.
Doppingvattnet väster om Torpesta Näs:
Nytt för i år är att inga svarthakedoppingar häckade i sjön. Några par hördes dock i början av maj. Samtidigt noterades fiskar för första gången i form av rudor som gjusen fångade i mitten på maj. Viggkolonins status osäker.
Sångsvanar som fortfarande hävdar revir. Dessa fick bara ut en unge i år som förolyckades efter en vecka. Förra året fick de fram 6 ungar.
Snatteränder krickor och sothöns vanliga.
En sävsångare sjungande.
Havsörn nästan dagligen på besök.
Munkängarna strax norr om Torpesta Näs:
Gott om grönbena, gluttsnäppa och enstaka svartsnäppor i början av juli.
Ramsnäsplogen i skogen öster om Torpesta Näs:
Tidvis besök av mycket skrattmås. Avtagande under säsongen.
Söthöns, snatteränder, krickor. Och som mest 4 par svarthakedopping.
1 enkelbeckasin.
I strålande sommarväder samlades ett 30-tal miljövänner den 27/5 vid Likstammens strand för att högtidlighålla föreningens 10-års jubileum.
Ordförande Olof Lindén inledde med några ord om föreningens tillkomst och utveckling, samt vikten av lokalt engagemang för att påverka mångfald och hållbarhet regionalt och globalt.
Efter de inledande orden tog Stefan Silfverblad med oss på en 350 miljoner år lång resa från de första fräkenträden, via braxengräset som växer i Likstammen, till våra hackspettar som var huvudtemat för anförandet. Vi fick lära oss om de 8 hackspettsarter vi har i Sverige, deras födoval och därigenom deras krav på boendemiljö.
När Stefan avslutat sitt anförande tvingades gästerna ut på tipspromenad där kunskaperna om Likstammen och föreningen sattes på prov.
Därefter avnjöts lammkorv och salsiccia från Onsberga gård, kaffe och en galet god tårta (bakad av Ami Persson) allt till tonerna av Robin Pettersons gitarr och sång.
Hjärtligt tack till alla som deltog!
Och så även denna samling av bäcknejonöga som Sven Jakobsson filmat i Kvarnbäcken vid Torpesta
Tusen tack Sven!
- Bäcknejonöga_1.mov 15.4 MB
- Bäcknejonöga_2.mov 18.8 MB
Fagningen vid Grindvik söndagen den 7 maj gick av stapeln i underbart vårväder.
Till evenemanget som både SNF kretsen i Gnesta-Daga och Miljövännerna stod bakom anslöt ett 15-tal personer utrustade med räfsor.
Extra intressant var att ungefär hälften av deltagarna var barn (troligen dittvingade ;-). reds anmärkning) vilket vi ser som en glädjande föryngring och ett hopp för framtiden. Det släpades grenar och räfsades löv, och en brun kärrhök syntes då och då i skyn. Arbetet avslutades så småningom och korvgrillning vidtog.
Eller kanske vådan av att vara paddhona hade varit en bättre titel på filmen som Sven Jakobsson tagit. Hur som helst så saknar hon inte uppvaktning.
Tack Sven!
- Populärast i pölen.mov 22.5 MB
Tack till Cilla Kullberg som låter oss ta del av åkergrodornas lek i Viktoriadammen, enl. Cilla är det några vanliga grodor också som knarrar mer än åkergrodans skällande. Man ser grodorna som vita små prickar på filmen.
- Åkergrodor.mov 14.2 MB
Den 15/4 samlades ett 20-tal miljövänner i Tovetorps aula för att lyssna till dagens föredragshållare Agneta Gussander.
Agneta tog oss med på en resa från slutet av senaste istiden till idag, hon beskrev utvecklingen och trenderna från primitiv odling till renodlad trädgårdskonst. Under resans gång gjordes ett antal besök till Kärret (se bild) där Agneta och maken Magnus omsatt gammal kunskap och äldre tiders trender i praktiken.
Agneta och Magnus ”tidskapsel” Kärret hade allt från ängsslåtter med anor från brons- och järnålder, odling av nyttoväxter i kålgårdar som den bedrevs under tidig medeltid, renässansens och barockens överdåd, 1700-talets återgång till det naturliga, 1800-talets köksträdgårdar och plantskolor till dagens mångfacetterade odling.
Varmt tack till Agneta Gussander för en fascinerande föreläsning!
Den 18/3 hölls LMV:s föreningsstämma i aulan på Tovetorp, 19 medlemmar hade hörsammat kallelsen. Att antalet närvarande kanske inte var det mest imponerande kan antagligen förklaras med att de tidigare utanonnserade aktiviteterna korvgrillning och ugglesafari som skulle avsluta dagen ställdes in på grund av vädret.
Icke destomindre röstades, valdes och bifölls så det stod härliga till. Alla detaljer finns tillgängliga i protokollet. För att stilla en del av er nyfikenhet presenteras dock föreningens förtroendevalda nedan.
Ordförande Olof Lindén
Ledamöter: Ami Persson, Cilla Kullberg, Thomas Kronqvist, Robin Pettersson och Olle Grönberg
Revisorer: Ingemar Lindqvist och Jenny Alm
Valberedning: Stefan Silfverblad (sammankallande), Brita Sundelin och Christina Bremfält.
Två personer som under många år funnits med på listan över förtroendevalda, men som till årets stämma avböjt omval är Katarina Skärlund och Dag Forsselius.
Styrelsen vill å medlemmarnas vägnar rikta ett varmt och hjärtligt tack till Katarina och Dag för deras insatser för föreningen!
Efter avslutad stämma, och som "grande final", delades LMV:s Miljöpris ut till Sven Jakobsson. Sven får priset för sitt stora engagemang och trägna arbete, inte minst med Vedaåprojektet tillsammans med Stefan Silfverblad.
Hade det då inte varit för vädret så hade det varit dags för korvgrillning och ugglesafari nu, tyvärr ville vädergudarna annat. Men om det blivit av hade det varit gott och trevligt, och vi hade hört massor av ugglor.
Närmare 40 miljövänner slöt upp för att lyssna på Markus Södling som arbetar som vilthandläggaren på Länsstyrelsen.
Temat för Markus presentation var ”Rovdjuren i Sörmland”. Markus berättade om sitt arbete med att inventera varg och hur förvaltningen av de stora rovdjuren är tänkt att fungera i landet i stort.
Sverige är indelat i 3 ”förvaltningsområden”, det norra som i stort sett utgörs av 50% av landets yta, det mellersta som utgörs av Dalarna, Bergslagen, Uppland och Värmland, samt det södra dit Sörmland hör. De allra flesta vargreviren finns i det mellersta förvaltningsområdet. I det norra finns inga på grund av att denna yta är renbetesland.
I Sörmland med omgivande län finns fem revir vilka har reproduktion: Sjunda och Ärla (som är kända sedan gammalt), samt de nytillkomna Gryten, Älgmossen och Ulva. Markus berörde också lodjuren. Vi har 6 lodjursrevir i Sörmland med kringliggande landskap. Totalt i Sverige uppskattas att vi har ca 1,500 lodjur. Markus höll ett inspirerande och instruktivt föredrag och han avtackades, bland annat med ost från Onsberga Gård, kravmärkt förstås.
Foto: Länsstyrelsen i Södermanland
"Igår kväll träffade vi på en berguv som satt på en hare vid vägen nära Timmermon. Den tittade rakt in i bilen innan den lämnade bytet. Ett par minuter senare passerade även en kattuggla i strålkastarljuset.
Kattugglorna är ovanligt aktiva och ljudliga denna vinter, vi har minst 3 stycken som hoar runt Torpesta. Vi hör dem ofta på kvällarna, och ibland även på morgonen sedan i december."
Olof Lindén bidrar med bilden på den avbrutna uvmiddagen.
Ett 30-tal Miljövänner träffades den 28 januari på Tovetorp för att lyssna till Professor Sture Hansson som redogjorde för skarvarnas matvanor och hur mycket fisk som skarvar och andra sjöfåglar, sälar, och människor konsumerar. Han jämförde med det av människor bedrivna fisket, samt med säl, skrakar och grisslor. Skarven är utan tveka en mycket stor predator på fisk i skärgårdar och sjöar – forskningen visar att man kan exempelvis uppskatta att skarvarna konsumerar minst lika mycket abborre som fångas av människor. Den skarv som häckar i Östersjön är mellanskarven (Phalacrocorax carbo sinensis) men huruvida denna art är att betrakta som införd från Ostasien eller om den alltid funnits i våra trakter fast långt mera sällsynt är experterna oeniga om. Genetiska studier behöver genomföras för att klarlägga den hos oss numera så vanliga skarvens ursprung. Sture Hansson berättade att många tusen skarvar som sommartid håller till i Bottenviken och Bottenhavet migrerar söderut under vintern och tillbaka på våren och vid dessa migrationer kan särskilt stora mängder fåglar ses hos oss. Möjligen är det dessa fåglar som besöker Likstammen – något som vi numera kan observera regelbundet under september-oktober då många hundra skarvar fiskar i vår sjö.