2019

Åsa-Lisa Linnman observerade den 14/5 en skogsmård. Hon skriver: Vi observerade från köksfönstret på Skimragården hur en skogsmård i maklig takt sökte efter något ätbart längs stranden av "Lilla Viltvattnet" i Timmermons Naturreservat .
 

Läs hela inlägget »

Rovdjursföreningens Niclas Amloh besökte Miljövännerna lördagen den 11 maj för att redogöra för populationsstatus och trender vad gäller och Sörmlands rovdjur. Niclas fokuserade sitt anförande på vargen men berörde också de andra stora rovdjuren. Det finns tre kända varg-revir i Sörmland och det mest kända är Sjunda-reviret norr om Gnestad. Niclas berättade om hur reproduktionen av vargen skett i Sjunda och det närliggande Ärla-reviret sedan 2014. Han berättade bland annat om hur valparna spridit sig, problemen med slagningar (angrepp på får) och inavel. I vår del av Sverige är reviren relativt små, typ ca 500 km2, medan de i Dalarna är minst dubbelt så stora. Ett revir väljs av en tik som etablerar sig och inväntar en vandrande hane. Vissa varg-individer lever utan att “besvära” människan och angriper aldrig får och hundar medan andra individer är mera besvärliga. I Sverige som helhet var populationen ca 305 vargar (43 revir) före jakten 2018/19. Man räknar med att ca 20 individer sköts. Vad gäller lodjur så fick vi veta att man anser att vi har ca 1,5 föryngringar i D-län (en i trakten av Bettna och en i norr – delad med Stockholm). Lodjursbeståndet i Sörmland har gått ner de senaste åren men en uppgång har skett i Östergötland. Vad gäller de övriga fyra stora förutsåg Niclas att vi inom 5-10 års tid kommer att ha både björn och kanske även järv i våra trakter. Niclas tackades varmt för ett informativt anförande.    

Läs hela inlägget »
Etiketter: rovdjur, varg

Olof Lindén skriver: Uttern hittad den 15 april, kl 13.00 på E4 påkörd ca 800 m norr om påfarten vid Lästringe Kyrka (norrgående). Ett vattendrag rinner genom vägbanken från västra sidan om E4 till östra sidan ner till Fårsjön vid Gärdesta. Djuret lämnat till polisen i Eskilstuna.

Hans Ring fyller i: Så bedrövligt tråkigt. Detta är den fjärde uttern som är överkörd i detta område på ett år. De tre tidigare var alla handjur. Och det är det stora bekymret att när uttrarna har passerat Fårsjön finns inget vattendrag som uttern kan utnyttja. De simmar inte genom trummor utan söker sig upp på land för att ta sig till närmsta vattendrag, upp mot sjöarna söder om Gnesta.
 

Läs hela inlägget »

Miljövännerna träffades den 13 april i aulan på Tovetorps forskningsstation. Träffen inleddes med ett par anföranden av representanter från länsstyrelsen under temat ängs- och betesmarker samt våtmarker. Ulrika Hägertorp, Malin Almquist samt Ingrid Franzen redogjorde för arbetet med hur dessa värdefulla områden kan skyddas och också restaureras. Ytan ängs- och betesmark i Sverige har minskat dramatiskt. 1850 fanns 2 miljoner hektar sådana marker, idag finns bara ca 400,000 kvar. I Sörmland finns ca 17,000 hektar naturbetesmark och endast 400 hektar av de mest värdefulla nämligen slåtterängar. Kring Likstammen har många värdefulla ängar och hagar blivit granplanteringar de senaste hundra åren. Vad gäller våtmarker är utvecklingen densamma: i Sverige har 75% av alla våtmarker påverkats av dikningar och 90% av slättlandskapets våtmarker har försvunnit. Genom olika insatser bland annat via länsstyrelsen görs nu en rad försök att skydda och restaurera såväl ängsbeten och slåtterängar som våtmarker.      

Efter kaffe och bulle följde Likstammens Miljövänners årsmöte vilket följde stadgarna. Nämnas bör att styrelsens beviljades ansvarsfrihet och omvaldes. Dessutom godkändes styrelsens framställan att föreningens stadgar som talar om “Likstammens avrinningsområde” ändras till “Likstammens Naturrike” och att Likstammens Naturrike är föreningens huvudsakliga intresseområde där föreningens arbete bör koncentreras..

Läs hela inlägget »

Den 25/4 utförde Holmen skog en 10 ha stor naturvårdsbränning vid Grundsdal (nordöstra Likstammen). Här nedan kan ni se lite bilder drån bränningen och efteråt. Fotograf: Johan Njunjes (Holmen skog)

Läs hela inlägget »

En tapper skara miljövänner möttes vi Grindvik äng för fagning i ett härligt vårväder. Koltrast och rödhake sjöng flitigt och föreningens medlemmar räfsade ihop kvistar och löv

Läs hela inlägget »

29/3. Cilla Kullberg delar med sig av lite bilder från Torestaviken. "Isen ligger fortfarande längst söder ut men när vi kommer längre norr ut så möttes vi av is-klirret i strandkanten."

31/3. Vidare skriver hon "Idag gick isen upp i Torpestaviken, och sedan den 27/3 har gäddorna lekt mellan träden!"

Läs hela inlägget »

Olle Lindén delar med sig av en vår/vinter bild. Vackert.

Läs hela inlägget »

Naturrike är ett namn som i dag används för att beteckna ett område med särskilda naturvärden knutna till land och vatten. För att bevara och utveckla ett naturrikes värden krävs en hänsynsfull skötsel, där framförallt skogsbruk, jordbruk och friluftsliv anpassas till områdets naturvärden. 

Sjön Likstammen ligger centralt i Sörmland strax söder om Gnesta. Likstammens karaktär som klarvattensjö utan allvarliga föroreningsproblem och annan miljöpåverkan gör den unik. Vattnet i sjön är av så hög kvalitet att Likstammen anses vara en av landets renaste sjöar. Den är klassad som Natura 2000 område med högsta skyddsklass både vad gäller vattenkvalitet och livsmiljöer. I och runt sjön häckar havsörn, storlom, fiskgjuse, fisktärna, berguv, småskrake men även arter som mindre hackspett, tjäder och skogsduva. I det sjönära avrinningsområdet finns värdefulla skogar, naturbetesmarker och ett småbrutet kulturlandskap. Endast små ytor jordbruksmark i avrinningsområdet plöjs regelbundet. En preliminär avgränsning av Likstammens Naturrike utgörs av det område som avgränsats på nedanstående karta. Det omfattar ca 2000 hektar runt sjön och har idag ca 60% av arealen med höga naturvärden. 

Föreningen Likstammens Miljövänner ser som sin främsta uppgift att arbeta med syfte att skydda och bevara Likstammen med de markområden som är belägna närmast sjön, det vill säga Likstammens Naturrike. Arbetet skall så lång möjligt göras i nära samverkan med markägare och boende runt sjön. 

Läs hela inlägget »

Senaste kommentarerna.

Nyhetsarkiv